i våra liv. Vi har pratat och gråtit (eller i alla fall jag, säkert han oxå) och för tillfället fått någon form av lugn över situationen. Vi flyttar ifrån varandra men ger vår vänskap en ärlig chans och blir de mer får vi ta de därifrån. Ingen press, och en lättnad även om tomheten är stor och sorgen djup. 

Usch.. kärleken är den bästa och sämsta känslan.